Samhällsbyggnadssektorn befinner sig i ett nytt säkerhetslandskap, där allt fler delar av samhället omfattas av ökade krav på beredskap och resiliens. Utvecklingen ställer för många aktörer krav på såväl IT-säkerhet och motståndskraft mot påverkansförsök som utökat arbete med säker informationshantering. För allt fler aktörer behöver arbetet bli en integrerad del av verksamhetsstyrning och kultur – det blir en förutsättning för långsiktigt förtroende och fortsatt funktion trots ökad risk för störningar.
Arbete med säkerhet, informationsskydd och resiliens har gått från att vara en nischad expertfråga till att beröra allt fler. Under 2025 har flera aktörer uttryckt sig publikt kring sin bild av läget. Exempelvis tecknar MSB:s nationella risk- och sårbarhetsbedömning och Säkerhetspolisens lägesbild 2024-2025 en gemensam bild av ett hybridhot, där sårbarheter i samhället testas och där både offentliga och privata aktörer påverkas. Fler attacker sker med samhälle och infrastruktur som mål. Påverkansförsök riktas nu i högre grad än tidigare mot exempelvis energibranschen, transportsektorn, kommuner, fastighetsägare och konsultbolag. I takt med att omvärldsläget blir allvarligare får beredskapsarbetet ytterligare fokus. Ett exempel på skärpt inriktning är att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) byter namn till Myndigheten för Civilt Försvar från och med 1 januari 2026.
I och med uppbyggnaden av totalförsvaret och Sveriges Natointräde ökar antalet verksamhetsutövare och personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet, även inom civila delar av sektorn. Allt fler konsulter, tekniska förvaltare och entreprenörer omfattas av krav på säkerhetsprövning och säkerhetsskyddsavtal. Detta syns bland annat i att antalet registerkontroller som SÄPO genomför ökar kraftigt. Samtidigt blir den digitala miljön alltmer avancerad och intrång sker inte bara via hackade system, utan genom att nyttja social manipulation, otillräcklig åtkomstkontroll eller att rutiner glöms bort i vardagen.
Samhällsbyggnadssektorn behöver gemensamt öka sin förmåga att både hålla kritiska system igång och se till att känslig information inte hamnar i orätta händer. De nya regelverken, som NIS2 och uppdaterade krav inom säkerhetsskydd, gör att fler aktörer nu behöver bygga strukturer för riskanalys, incidentrapportering och kontroll. Det är tydligt att teknik inte räcker – det är människor, kultur och samverkan som avgör hur robust en organisation verkligen är.
För att hantera skyddsvärd information eller viktig infrastruktur krävs att hela kedjan, från ledning till leverantör, följer samma principer. Fler aktörer i samhällsbyggnadssektorn behöver bygga en högre förmåga att skydda viktiga verksamheter, upprätthålla drift även under störningar och agera ansvarsfullt i en komplex riskmiljö. De företag som lyckas bygga en stark säkerhetskultur, där medvetenhet, rutiner och samverkan är en del av vardagen, blir också mer resilienta mot såväl tekniska angrepp som mänskliga misstag.
Ladda ner hela insikten med utökat innehåll >
Joakim Håhl
CIO/CDO
joakim.hahl@hifab.se
+46734346980